Mitt afrikabarn Joy!
Äntligen har vi landat i Sverige. Eller i fredags. Afrika var nåt det, helt sjukt galet allt. Det är dock sjukt svårt att förstå att man har varit där, mitt i livet. Det som man sett på tvn och nästan inte förstått att den världen existerar. Jag vet inte om jag förstår det mer nu faktiskt. Det är svårt att förstå. Verkligen once-in-a-life-time-trip som jag är glad att jag genomförde. Det var sjukt värt, trots sävlighet och svettlukt.. Jag tror nog JF också är glad ändå, hehe. Det finns så mycket att berätta så jag berättar nog inte så mycket här. Drar några bilder!
afrika är heligt och ibland så borde man släppa det som funnits och tillåta sig själv finnas i det som finns. det är ingen annan som förväntar sig något annat.
Åh, man skulle kanske ha gått IC. Man kanske skulle ha flyttat till Ö-vik och börjat om ettan med er. Då kanske jag också hade haft massa afrikaminnen.
Ja. Så dumt. Fast dummast är ju att du inte fick någon biljett.
